Sandras vrå

Blir ett kort inlägg nu, för ska gå och lägga mig efter det här. Men iaf, idag så har det verkligen varit upp och ner. Dagen började med att jag fick släpa mig ur sängen och sen när jag skulle åka, så startade inte moppen! Som tur var kunde mamma skjutsa mig, om än med en lite bister min (hon hade precis varit tvungen att skjutsa brorsan för han hade försovit sig). På franskan gick det hyfsat och likaså på idrottsprovet. Sen satt jag och pluggade i skolan i typ två timmar, fastän jag kunnat gå hem, för jag och Carro kanske skulle ha varit. Sen blev det inte så dock, men då beslöt jag mig för att gå hela vägen hem. Det tog en timme för den som undrar, och då gick jag i snabb takt. ;)

Nu på kvällen har jag mest slappat framför datorn och även läst på lite inför matteprovet som är imorgon (gjorde klart kapitlet idag, så behövdes lite grann :P). Men nu är det iaf dags för sängen. God natt! :)

Känner mig jätteduktig nu. Har gjort klart all städning jag hade bestämt mig för + lite till. Har dessutom hunnit med nästan alla läxor och jag har även varit ute och rört på mig. De få saker som är kvar på listan nu, ska jag dock fixa efter att jag har duschat. Vill ju inte misslyckas totalt imorgon på provet och jag lär behöva börja öva lite smått redan nu på de där dumma piruetterna så! ;) Hur det blir med att spara datafilerna på en skiva får vi dock se. Känns inte som prio 1 precis... ;)

Städning:

- Bädda rent sängen
- Plocka iordning alla småsaker på rummet och i allrummet
- Köra en tvättmaskin
(- Hänga tvätten efteråt)
- Damma i mtt rum + allrummet
- Dammsuga hela källaren

Plugg:

- Plugga inför idrottsprovet imorgon
- Göra franskläxan som är tills imorgon
Kanske: - Räkna klart kapitlet i matteboken (prov på fredag och är inte ens klar) x) - Hann och orkade inte göra klart allt. Men det är ju en dag imorgon också så! ;)

Övrigt:

Jogga en runda - Blev lite halvdant eftersom jag var tvungen att ha med mig Molly. Men sprang i alla fall en del och resten av vägen gick jag snabbt.
Träna på att göra piruetter (till dansen på fredag :P)
Kanske: Spara alla datafiler på en CD, så att vi kan installera om datorn... (Det behövs!) :P

Idag var det tänkt att jag skulle ta min tredje spruta mot livmoderhalscancer vid halv nio, och skulle därför missa mitt studiebesök med klassen. Men lilla duktiga jag försov mig och vaknade vid nio-tiden. Usch, vad irriterande! Men efter en timmes (!) ringande + kötid, så fick jag tag på dem som jag ska ta den hos och nu har jag fått tid nästa onsdag igen, men den här gången får jag banne mig inte missa den - så himla pinsamt att missa hela skoldagen för något sånt och sen sover man bort det. x) Aja, bättre lycka nästa gång!



Planerna för dagen består mestadels av tråkiga, men nödvändiga, saker;

Städning:

- Bädda rent sängen
- Plocka iordning alla småsaker på rummet och i allrummet
- Köra en tvättmaskin
(- Hänga tvätten efteråt)
- Damma i mtt rum + allrummet
- Dammsuga hela källaren

Plugg:

- Plugga inför idrottsprovet imorgon
- Göra franskläxan som är tills imorgon
Kanske: - Räkna klart kapitlet i matteboken (prov på fredag och är inte ens klar) x)

Övrigt:

Jogga en runda
Träna på att göra piruetter (till dansen på fredag :P)
Kanske: Spara alla datafiler på en CD, så att vi kan installera om datorn... (Det behövs!) :P

Nu är det värsta plugget avklarat för den här gången - skönt! Nu är det bara två prov och en läxa kvar att göra, innan helgen. Men som tur är det "bara" ett idrotts- och ett matteprov. Har inte ens räknat klart mattekapitlet eller börjat plugga till idrotten dock, men det hinner jag imorgon. :)

Har nämligen bokat tid för att ta min tredje spruta mot livmoderhalscancer på morgonen, så hinner inte klart tills vi ska gå på ett studiebesök med naturkunskapen. Så då sa min handledare idag att jag inte behövde följa med dit och jag får såklart giltig frånvaro. Skönt att slippa det, men samtidigt så skulle det ju vara bra att vara med. för an skulle säkert lära sig en del på det. Istället ska jag vara hemma och försöka klara av plugget för den här veckan och jag hade också planerat att städa mitt rum och allrummet här nere i källaren. Det var ett tag sen nu! ;)

Vad ska ni göra imorgon? :)

Kom precis in efter en lång promenad. Så himla skönt att bara kunna sätta sig ner och slappna av efteråt.

Jag har verkligen märkt en jättestor förändring hos mig sen igår eftermiddag. Jag tog en dusch och sen när jag kom ut så var det som om en stor börda hade lyfts från mina axlar och jag klarade av att le för första gången sen Oscar åkte, utan att ha någon speciell anledning för det. Det känns verkligen mycket bättre nu och jag hoppas verkligen det håller i sig! Vill absolut inte bli sån igen, för det var verkligen hemskt att i många fall inte ens kunna vara glad och det kändes som att ingenting betydde någonting längre. Jag hade ingen inspiration alls och det kändes som att allt bara gick åt skogen hela tiden.

Men nu känns det bättre som sagt. Inspirationen börjar komma tillbaka, även om den fortfarande är sämre än i vanliga fall, men den tar sig nog, och jag börjar komma tillbaka till mitt vanliga jag igen. Usch, aldrig mer deprimerad! It was awful...



Saknar min älskling <3

Är fortfarande inte klar med plugget. Det är helt otroligt hur lång tid en sån sak kan ta! Vill bara vara klar och ha lite fritid för en gångs skull, men inte det nej. Det är ju så himla kul med läxor - eller inte.. Inte blir saken bättre av att min inspirationsnivå ligger på noll just nu. Det känns lite grann som att det kommer krävas ett mirakel för att jag ska lyckas knåpa ihop en någorlunda bra krönika tills på söndag. Har försökt jättelänge nu, men det går bara inte. Hoppas verkligen det släpper snart! För annars vet jag någon som ligger risigt till...

Hoppas allt är bra med er!

Idag har jag bara varit i skolan i ungefär en timme, för elevråd, och sen fick jag åka hem igen för att börja plugga. Har eget arbete idag så då behövde vi inte vara i skolan, vilket är lite skönt! :) Att jag dock måste plugga en massa är såklart inte lika kul, men det är vad jag gjort de senaste dagarna, så man börjar vänja sig.

Det tråkiga är  att plugget tar upp all min tid för ögonblicket, så jag har varken haft tid till att blogga och knappt kunnat vara med kompisar. En av anledningrna till att det har blivit så stressigt är att jag ska jobba i helgen, så då har jag mindre tid på mig.. Men men, det är ändå skönt sen när man är klar! ;)

Precis så är det! Lite udda jag vet, men det är ändå sant. Ska precis börja skriva på min samhällsinlämning som ska in nästa vecka (och jag har inte skrivit något alls på den) och för en liten stund sen var jag ute i trädgården och plockade en vindruveklase. Det är då inte alla som kan göra! ;) Vet inte exakt hur de förra ägarna kom på den idén, men det är fortfarande lite coolt! ;)

Har ni någon udda frukt eller bär som växer i er trädgård? För jag tvivlar på att jag är ensam! ^^

Blev verkligen glad igår när jag fick veta att Molle (Jannes arbetskamrats hund) hade blivit upphittad. Så himla skönt att de fick utdelning för alla de timmar som de var ute och letade! Varför kan inte alla slut vara så här lyckliga?

Jag saknar ett underbart leende just nu. En underbar blick. Och varför inte bara en helt underbar och fantastisk person?

Idag har det känts jobbigare än vanligt att vara utan älsklingen. Antar att det är för att det är helg, för nu kan jag inte komma undan det. På vardagar har man alltid något att göra, men idag har jag bara suttit inne och inte gjort någonting.

Ska göra lite läxor är det tänkt, men tänker så mycket på annat, så det är svårt att engagera sig. Skulle hellre ge mig ut på en träningsrunda för att rensa tankarna, men vet att jag borde få läxorna gjorda istället. Så det  brukar sluta med att jag inte får något gjort alls, om jag känner mig själv rätt. Men idag ska jag faktiskt göra mitt bästa för att skriva klart åtminstone en läxa eller varför inte krönikan till LT? Lycka till till mig själv, säger jag bara! ;)

Igår fyllde jag 17. Det firades med frukost på sängen och väldigt fin sång av familjen, sedan fick jag jättemånga gratulationer i skolan - tack igen! :) Efter skolan var det ett litet födelsedagsfika hemma hos oss en snabbis och vid fem-tiden mötte jag och Carro upp några kompisar på Nancy's och åt där, för att därefter åka vidare hem till mig igen och där hade vi det trevligt ihop och sjöng Singstar och smaskade i oss godis och chips i några timmar. Synd dock att bussarna går så dåligt här, för annars hade vi kunnat hålla på längre - det var urkul! :)

Tack för en trevlig kväll! <3

Jag var verkligen duktig idag. Eftersom jag inte känner mig i topptrim än, så tänkte jag att jjag såklart inte kunde vara med på orienteringen i skolan idag... Verkar ju inte så jättedumt än så länge, men det här ledde mig till något av de sämsta besluten man kan göra till vardags - jag hade klackskor på mig!

Väl i gympasalen sa vår lärare något som jag i min iver inte tänkte på - att man kan ju alltid gå runt, även fast man inte har kläder med sig och så. Smarta jag fann mig snart gåendes mitt ute i skogen med två till, kämpandes allt jag kunde för att inte ramla. Måste verkligen ha varit en fin syn när jag struttade runt där i leran med mina, en gång svarta, klackskor! ;) Jag lovar, jag kommer aldrig göra om det misstaget igen! ^^

Orientering i högklackat = blåsor och skoskav med lite förnedring till! :P

Det har verkligen hänt mycket de senaste två dagarna. Både på gott och ont. I tisdags var ju som alla vet en jättejobbig dag för mig eftersom Oscar åkte till Australien då, men jag har faktiskt inte gråtit något sen den kvällen. Visst har det varit lite tufft ibland, men när man går i skolan hela dagarna och har underbara vänner som sysselsätter en, så känns det mycket lättare. Livet har sin gilla gång, trots att det finns ett tomrum i mitt hjärta.

I går hade vi idrottsdag med skolan, vilket innebar en halvdags friidrottande för klassen. Kunde inte var med eftersom jag har varit sjuk och fortfarande hostar och är snuvig, så fick vara funktionär då och då och annars satt jag bara och pratade med folk.

Efter skolan träffade jag Carro på stan och vi gick och fikade på Nancy's. Eller rättare sagt, hon åt och jag hade en festis med mig dit. :P Efter det gick vi och tittade inne på JC och sen stötte vi på Emma och Becka utanför. Senare (när Carro hade åkt hemåt), så följde jag med dem till Nancy's, men den här gången åt jag faktiskt en chokladboll, medan mitt sällskap åt. Sedan, efter kanske 1,5-2 timmars pratande, så gick vi därifrån och sa hej då till varandra. Senare den kvällen var vi som sagt ute och letade efter Molle, som jag redan berättat om.

Igår kväll hade jag tänkt skriva massor och göra i alla fall några läxor. Men inte blev det alls som jag tänkt, utan istället beslöt jag mig för att följa med mamma och Janne ut och leta efter hans arbetskamrats papillon-hundvalp, Molle, som sprungit bort. Var ute i flera timmar och gick runt där han setts senast men inte hittade vi honom...

Fick veta av Janne att han setts ännu längre bort idag vid 7-tiden. Jag tycker verkligen synd om ägarna. De har letat hur mycket som helst, men Molle har inte synts till någonstans. De har efterlyst honom via Rix FM t.o.m. men han är fortfarande borta. Det kändes bra att vara med och leta, men samtidigt så var det en besvikelse varje gång man gick runt en krök, bara för att upptäcka att han inte var där.

Hoppas verkligen de hittar honom!


En random bild på en papillon från nätet

När vi väl kom till flygplatsen var det som om jag inte var där. Jag liksom lämnade min kropp och såg allting utifrån, samtidigt som jag var så närvarande som man kan bli. Jag kunde inte förstå riktigt vad som hände och allt blev bara till ett virr varr i mitt huvud.

Vi skyndade bort till incheckningsdiskarna. Det var jag, Oscar och hans syster och han växlade mellan att krama mig och henne och ibland t.o.m. båda på samma gång. Det var nu som det brast för oss alla och jag ville bara inte inse att nu var vi till slut där. Det fruktade och hemska avskedet var tvunget att bli av.

Först tog han sin syster i sin famn och han sa sedan åt henne att gå, för annars skulle det bli ännu svårare. Sedan var det min tur. Jag har aldrig någonsin saknat hans famn så mycket som när jag var tvungen att vända mig om och gå därfirån. Hans fina ord värmde än, men tårarna bara rann och rann. Folk tittade lite på mig när jag gick förbi, men det spelade ingen roll för jag var så fast i min sorg och saknad. När jag sedan kom ut så fick jag en kram av både Lena och Oscars syster. Jag har nog aldrig känt mig så nära henne som då, när vi delade samma sorg.

Under bilresan hem så yttrade jag knappt ett ord. Jag satt bara i baksätet och försökte få mina tårar att sluta rinna. Efter en stund blev det lättare, men då satt jag mest bara och tittade ut i tomma intet och försökte låta bli att tänka, för så fort jag gjorde det så blev jag medveten om vad som just hänt. Det lyckades ganska bra, men då och då kommer det ifatt mig och tårarna rinner obehindrat.

En del av mitt hjärta reste idag och jag längtar tills den dagen då det kan få bli helt igen.
Älskar dig av hela mitt hjärta Oscar<3

Idag kom så till slut dagen som jag så länge fasat för... Den började underbart med en massa mys och fortsatte så praktiskt taget ändå fram tills vi skulle sätta oss i bilen mot Arlanda. Jag förstår inte riktigt hur jag kunde vara så avslappnad under den här tiden, men det var jag. Den enda gången jag grät fram tills bilresan var när jag var väldigt tårögd vid frukosten och Oscar till slut fick mig att gråta genom att säga att det bara var några timmar kvar. Det låter dåligt, men han (och jag!) ville hellre att jag skulle gråta när jag var tillsammans med honom än när jag är ensam.

Vid två ungefär blev vi upphämtade och började åka mot Arlanda. Jag höll Oscars hand hela vägen och fastän det blev varmt och obekvämt då och då, så viille jag inte släppa taget. Jag visste ju inombords att jag skulle vara tvungen att lämna honom om alltför kort tid. Jag blev tårögd flera gånger under resan dit, men jag höll det tillbaka för jag ville inte tänka på allt negativt just då. Jag ville bara vara i nuet och njuta av hans närvaro och inte ha någon tanke på vart vi var på väg.

Fortsättning följer...

Det är helt otroligt vad dåligt man kan må.. Jag vet att det inte låter så bra att jag hela tiden gråter m.m. men jag kan inte hjälpa det just nu faktiskt. En del av mitt hjärta kommer lämna mig imorgon i en lång tid framöver och det känns snart nästan som om det kommer brista. Kunde inte ens äta middag utan att tårarna rann obehindrat!

All den här "ångesten" börjar ta ut sin rätt lite grann och jag känner att mitt humör svänger då och då utan min avsikt. Råkade t.o.m. låta sur när jag pratade med Oscar tidigare och det är ju det sista jag vill just nu! Har inte träffat honom på hela dagen nu och saknar honom så fruktansvärt...

Men inte tänka på det nu! Blir bara tårögd då och jag har redan fixat till sminket några gånger idag, så det vill jag inte. Ska nog t.o.m. försöka begrava mig i läxor. Då slipper jag tänka på det samtidigt som jag får något gjort. :)

Trevlig kväll!

Blev lite ändrade planer.. Ska ner på stan och gå på redaktionsmöte på tidningen jag skriver för nu och sen ska jag hem till Oscar ikväll. :)

Vad ska ni göra ikväll?

Igår firade jag och älsklingen 5 månader ihop. Det var helt underbart att bara umgås och ta vara på tiden tillsammans. Vi gjorde dock inget speciellt utan vi bara tog det lugnt och kollade på film och så, men det är det att jag fick vara med honom som betydde mest.

Just nu väntar jag på att han ska ringa, så ska jag möta upp honom på stan. Längtar verkligen tills dess, även om vi sågs i morse senast. Men imorgon åker han bort, så jag har lite ångest inför det. Förstår inte riktigt hur det ska gå att säga hej då på flygplatsen... Blir bara tårögd när jag tänker på det, för jag vet att jag inte kommer vilja släppa taget om honom. Ibland är det nästan så att jag tänker att jag inte borde följa med, men samtidigt blir det inte lättare att säga hej då hemma heller. Snarare värre, för då får jag ännu minde tid med honom. :(

Ska nog passa på att skriva en krönika nu i alla fall. :) Min nästa deadline är inte förrän den 20 september, men föredrar att vara klar tidigt än att behöva stressa i sista stund. Dessutom brukar det alltid dyka upp någon jobbig läxa då ooch då, så det är lika bra att vara förberedd. ;)

Vad ska ni göra idag? :)

Hade verkligen svårt att somna igår kväll och det är inte första gången det händer! Igår t.ex. så fick jag världens skrivsug och var jättenära att bara sätta på datorn och skriva för mitt liv. Det tog hela 2 timmar att bli av med det och äntligen somna. Under den tiden hade jag diktat ihop flera långa texter och krönikor och samtidigt känt lite ångest för att alla tankar bara skulle försvinna ut i tomma intet. Det är därför man alltid ska ha ett skrivblock i närheten! Ska nog köpa ett litet idag bara för att ha något ifall det skulle hända igen. Det är ju inte första gången heller, så det går nästan att räkna med.

Jag känner hatkärlek inför såna här kvällar. Jag älskar dem när jag verkligen får ut något av det och kan t.o.m. sitta uppe halva nätterna när jag har så mycket inspiration, men samtidigt är det jobbigt för det är inte alltid det är välkommet. Som t.ex. igår så hade jag ingen möjlighet att skriva och ville egentligen bara sova. Men men, för det mesta är det bra och nästa gång ska jag ta till vara mitt skrivsug!

Åh, vad skönt det är att komma ut ur duschen och bara känna sig så där fräsch som man bara kan efter en dusch! Nu var det ett tag sen, men har precis fått på mig kläder, så känslan finns fortfarande kvar. ;)

Kom på för en stund sen hur shoppingsugen jag var, men nu är det såklart försent att åka till stan. Man ska komma på sånt tidigt för affärerna stänger redan 4 på helger, tråkigt nog. Men blir antagligen en kort shoppingtur med Emma imorgon så jag är nöjd i alla fall. Måste få tag i lite nya kläder och så, för jag vill vara lite extrafin imorgon. Oscar och jag firar nämligen 5 månader tillsammans då och eftersom han åker sen är det lite extra speciellt.

I vanliga fall betyder 5 månaders-dagen inte så här mycket, men i vanliga fall åker inte ens pojkvän till Australien i 6 månader heller så.. Därför blir det lite som att vi får passa på att fira nu, för vi kommer ju t.ex. inte kunna fira vår 6 månaders-dag ihop, vilket annars brukar vara ganska stort. Egentligen är det ju mest 1 månad, kanske 2 månader, 6 månader och 1 år som gäller. Sen blir det ju praktiskt taget bara årsdagen man firar, men då blir det ju desto större så det är inget fel i det. :)

Sen jag började med den där bakgrunden igår har jag inte kunnat släppa den riktigt. Tyckte den såg lite tom ut, så jag har suttit och fixat lite med den nu igen och den här gången får den definitivt förklaras färdig!

Original:


Nu:


Inte så stor förändring kanske, men när den täcker hela datorn så gör det jättestor skillnad. Jag är i alla fall nöjd. :)

Vad tycker ni?

Väntar på att älsklingen ska ringa. Det har jag gjort sen jag vaknade vid 10. Men han sov hos en kompis så då antar jag att de inte gick och la sig särskilt tidigt. Det är ännu mindre troligt att de vaknar tidigt, för det gör de där två aldrig, men han ringer nog snart. Hoppas på det i alla fall, för jag vill veta hur planerna för dagen kommer se ut. ;)

Nå ja, tror jag ska passa på att duscha så länge. Då blir man pigg och fräsch i ett knyck och dessutom är det ett bra tidsfördriv. Varför inte bara passa på att även raka benen m.m. nu när man t.o.m. har gott om tid? ;)

God morgon! Eller rättare sagt god dag kanske man borde säga.. Vaknade för ca. en timme sen och nu har jag bänkat mig framför datorn med en liten frukost vid sidan av. Ska dock försöka att inte sitta här så länge för vädret är så himla fint ute och jag känner mig bara piggare och piggare allteftersom.

Vet dock inte vad jag ska göra idag. Mamma och Janne ska ha kräftskiva med en massa vänner och arbetskamrater här hemma ikväll, och såklart är det barnfritt som gäller. Inte mig emot eftersom jag inte äter kräftor och dessutom har jag sen länge insett att det inte är kul att umgås med en massa vuxna som har fått i sig lite för mycket dricka. Så tanken är väl att jag antagligen ska till Oscar. Hoppas på det, eftersom han redan vet hur hemsk jag ser ut vid det här laget. :P Påsar  under ögonen är ingen charmig syn, men det ingår när man blir sjuk så. ;)

Vad ska ni göra idag?

Det blev inte mycket av att gå och lägga sig tidigt här inte. Fick istället ett ryck att hålla på med photoshop och nu är jag äntligen klar!

Eftersom jag har en så dålig version (photoshop elements 5.0), så har jag blivit irriterad ett antal gånger under tiden och det stör mig så otroligt att jag det inte gick att rita dit ett hjärta på bakgrunden. Men är ändå nöjd i det stora hela. Kände att jag behövde en ny bakgrundsbild på datorn då jag tröttnat på den gamla, men även för att jag hellre vill bli glad av min bakgrundsbild än att bara ha en för att. Vill bli påmind om min underbara pojkvän varje gång jag bänkar mig framför datorn helt enkelt. ;)

Vad har ni som bakgrundsbild på er dator? ;)

Före:


Efter:


Bättre? Sämre? Vad tycker ni? :)

Blev lite besviken nu för det gick inga speciella filmer. Ingen som jag kunde tänka mig att se åtminstone... Men då satte jag bara på MTV, för de brukar alltid ha något som går att titta på. I det här fallet var det "Isle of MTV: Malta 2009", vilket tydligen innnehöll lera olika live-uppträdanden, och det är inte fel. :) tyvärr håller det inte på så länge till, men det är i alla fall ett tidsfördriv sålänge. Ska nog ändå gå och lägga mig snart dessutom, så det gör inte så mycket. ;)

Som rubriken lyder: vart har fredagsmyset tagit vägen idag egentligen? :S Sitter ensam på mitt rum med datorn och en påslagen radio som enda sällskap. Det finns ju ingen mysfaktor alls i det! Har inte ens något gott att smaska på, så jag kan inte ens kalla det svullande(!), vilket annars brukar kunna vara helt okej. ;) (Är man gottegris så är man^^)

Tror nästan jag ska sätta mig framför TV:n istället. Mer mys i det och dessutom brukar det gå hyfsat bra filmer vid nio på fredagar. Hoppas på det! ;)


Dröm-fredagen just nu:

                              ^                            ^
                            Jag                 Älsklingen

Nu ska jag försöka ta mig samman och försöka fokusera på något mindre tråkigt.

Jag är verkligen trött på alla bantningskurer m.m. som lanseras då och då och alla normalvktiga som får för sig att de är tjocka och måste banta. Varför inte bara vara nöjd med sig själv som man är? Artikeln i Glamour om att trivas med sig själv där Lizzie Miller var modell, har blivit jätteomtalad på sistone. Inte för att hon är jättesmal, utan för att hon är normalviktig.

Det känns skönt att för en gångs skull slinker en sån här sak igenom media och inte bara en massa rapporter om hur smal den och den kändisen har blivit. Men samtidigt är det också lite läskigt att det verkligen är en så stor grej att en modell inte är pinnsmal. Vad är det för ideal vi har idag egentligen? Om någon normalviktig posar i en tidning så är det en jättetor grej och alla blir praktiskt taget nästan chockade (dock på ett positivt sätt), men det är helt okej när en modell är rent av mager. Det är liksom inte värt att bry sig om, för alla modeller ser ju ut så. All retusch som ligger bakom bilderna är det såklart ingen som tänker på.

De flesta säger att man ska vara nöjd med den man är, men ändå är det så många som drömmer om att bli smalare etc. etc. Visst skulle jag kunna tänka mig att börja träna, men inte för att gå ner i vikt. Jag vill snarare ha bättre kondis och bli starkare i så fall. Jag är verkligen glad att jag kan acceptera min kropp för vad den är och inte hålla på att fokusera på nojor. Livet blir så mycket roligare då!

Mer kropp åt folket! Haha ;)

Jag vet inte riktigt vad det var med mig tidigare... Började gråta när jag skrev mitt förra inlägg och sen kunde jag bara inte sluta på en bra stund. Ni tycker säkert att jag är larvig och överreagerar när jag knappt kan tänka på att han åker utan att börja gråta, men har man varit med en person praktist tagit någon gång varje dag i lite mindre än 5 månader så börjar den personen betyda en hel del för en. Det längsta vi har varit ifrån varandra i sträck är en 2-3 dagar och han har alltid funnits där för mig. Det kommer han göra när han har åkt också, men inte alls på samma sätt.

Det är ungefär som när en person som alltid funnits där rycks bort från en, bortsett från att han kommer tillbaka och att vi kommer kunna ha kontakt med varandra under tiden. Men trots detta så känns det bara jobbigt just nu. Jag ser bara allt det negativa med det, även om jag skulle kunna rada upp flera bra saker med att han åker bort. De är helt enkelt bara totalt oväsentliga för mig just nu. Att vi antagligen kommer ha ett ännu bättre förhållande när han kommer tillbaka spelar liksom ingen roll för mig nu. Jag ser bara det faktum att han försvinner ifrån mig och att jag kommer sakna honom massor.

Idag är det exakt en vecka kvar tills jag fyller år. Men det innebär också att det bara är 4 dagar kvar tills Oscar åker...

Det blir verkligen bara jobbigare för var dag som går och jag kan inte förstå vart all tid har tagit vägen? När han fick reda på att han fick åka (dagen efter att vi blev ihop) så kändes det så overkligt och så långt borta, men nu när det bara är några dagar bort så är det ofattbart. Innan sommaren så ville jag bara att den skulle vara för evigt så att vi aldrig skulle komma till den där hemska dagen och avskedet aldrig skulle komma. Men vad jag vill spelar ingen roll...

Det spelar ingen roll att jag vill att han ska stanna kvar och ställa in resan, för att jag vill ha honom kvar här hemma. Det spelar heller ingen roll att jag vill att det ska vara mars nu så jag får ta emot honom på flygplatsen och bara krama om honom och veta att han alltid kommer vara hos mig. Men jag vet att det inte kommer bli så. Vi kommer få kämpa för att klara det och höras så mycket vi kan via mejl, skype o.s.v. Men samtidigt vet jag att jag skulle få världens skuldkänslor om jag hindrade honom att åka och jag skulle känna mig jätteegoistisk.

Han har det inte så lätt heller. På samma gång som han har velat åka och längtat efter det här jättelänge, så vill han inte åka och det känns så fel att försöka övertyga honom om att han ska åka och att det kommer bli underbart, när jag egentligen bara vill säga tvärtemot. Stanna kvar och lämna mig aldrig! Men det gör jag inte, för det vet han redan och jag skulle ha väldigt svårt att förlåta mig själv om jag förstör det här. Det är något han länge velat göra och då är det bara att stå vid sidan av och uppmuntra honom även om det tar emot.

För vad gör man inte för de man älskar?

Det är verkligen hemskt att vara sjuk! Har inte varit i skolan alls den här veckan och som det ser ut nu så ser jag ut att få stanna hemma imorgon med. Orkar inte ta tag i någonting fastän jag borde. Mitt rum behöver städas, en krönika skrivas och läxor måste dessutom göras. Känner mig nästan tvungen att ta tag i.ingenting, trots att det är praktiskt allt jag orkar just nu. Det bästa vore nästan att gå och lägga sig nu på en gång. Behöver ju så mycket vila som möjligt så jag kan bli frisk snart. :)

Sov gott på er!

Jag tar mig verkligen inte tid att skriva här nu för tiden :S Det är ju kul, men det finns saker som är viktigare. Försöker ta till vara varje sekund jag kan med älsklingen nu. Sju dagar är ingenting när man tänker på att jag kanske inte kommer få träffa honom på 6 månader! Varje sekund räknas...

Att jag dessutom har blivit sjuk nu är både på gott och ont. Tycker inte om att missa allt som händer i skolan för då måste jag ta igen det sen, men å andra sidan så kan jag vara med Oscar hela dagarna. Det goda uppväger det dåliga kan man säga, även om det inte direkt var meningen att bli sjuk nu. Huvudvärk, feber, ont i halsen m.m. är aldrig kul... x)